Islam och religionens enhet
Alla "religioners" fundament är samma princip och det är enighetens princip. Profeterna kom med de goda nyheterna att det finn en Gud och att varje individ kan lära känna honom. Om det bara finns en verkligehet, en Gud, kan det bara finnas en religion. Vad betyder följaktligen ordet "religioner" och vad är religions verklighet?
Profeter som Moses, Jesus och Muhammeds (fred vare med dem alla) ord och läror är överrensstämmelse med varandra. De vägleder alla själar till att lära känna Gud och till det ultimata nivån av gudomlig enighet. Varje profet symboliserar en särskild nivå i denna kännedom. Profeternas läror presenterar religionens verklighet genom själens frigörnings nivåer.
Karen Armstron förklarar i boken A History of God:
När den kristna Waraqa ibn Nawfal hade erkänt Muhammed som en sann profet, förväntade sig varken han eller Muhammed att han skulle konvertera till islam. Muhammed frågade aldrig judar eller kristna att konvertera till sin Allah religion om de inte särskilt ville göra det, eftersom de hade fått sina egna genuina uppenbarelse. Koranen såg inte uppenbarelse för att upphäva budskapet och insikter från tidigare profeter utan istället betonade den kontinuiteten i mänsklighetens religiösa erfarenhet. Det är viktigt att betona detta eftersom tolerans idag inte är en dygd som många västerländska människor skulle känna sig benägna att tillskriva islam. Men från början såg muslimer uppenbarelse som mindre uteslutande vilkor än både judar och kristna.[1]
Hazrat Salaheddin Ali Nader Angha, vår tids stora sufi, beskriver sufism och religions enighet i islam uttrycksfullt i boken Sufism enligt följande:
Sufism är andemeningen i profetens läror. Det är profeternas väg. Det har funnits sedan början av människans historia, för att dess frö ligger inom varje mänskligt hjärta. Varje tidevarv har Gud skickat profeter för att leda människor till kunskap om "Honom", Zoroaster, Moses, Buddha, Jesus, David, Muhammed- för att nämna några. Varje profet har gett mänskligheten unika instruktioner att lära och bemästra för att göra framsteg på den inre vägen mot Gud.[2]
Gud den Allsmäktige säger i Heliga Koranen:
قُلْ آمَنَّا بِاللّهِ وَمَا أُنزِلَ عَلَيْنَا وَمَا أُنزِلَ عَلَى إِبْرَاهِيمَ وَإِسْمَاعِيلَ وَإِسْحَقَ وَيَعْقُوبَ وَالأَسْبَاطِ وَمَا أُوتِيَ مُوسَى وَعِيسَى وَالنَّبِيُّونَ مِن رَّبِّهِمْ لاَ نُفَرِّقُ بَيْنَ أَحَدٍ مِّنْهُمْ وَنَحْنُ لَهُ مُسْلِمُونَ
(3:84)
Säg: "Vi tror på Gud och på det som har uppenbarats för oss och det som uppenbarats för Abraham och Ismael och Isak och Jakob och deras efterkommande och det som uppenbarades för Moses och Jesus och för [alla de övriga] profeterna av deras Herre; vi gör ingen åtskillnad mellan dem. Och vi har underkastat oss Hans vilja.
Ovanstående vers visar tydligt att islam inte gör någon skillnad mellan profeterna. I den följande versen förklarar Gud:
وَمَن يَبْتَغِ غَيْرَ الإِسْلاَمِ دِينًا فَلَن يُقْبَلَ مِنْهُ وَهُوَ فِي الآخِرَةِ مِنَ الْخَاسِرِينَ
(3:85)
Om någon vill anta en religion som inte innebär underkastelse under Guds vilja kommer detta att vägras honom, och i nästa liv skall han stå bland förlorarna.
Om dagens vetenskap och forskningssinnade person kan bortse från fördomar, grundlös propaganda och vidskepelse som uppslukar islams religion kommer han/hon förstå detta budskaps sanning, som uttrycker läran om enighet. Det är när droppen förlorar sina gränser, sin begränsade identitet och underkastar sig efter havet. Ordet islam betyder underkastelse till den absoluta verkligheten, till Gud. Det är enbart i detta totala överlämnande till den sanna kunskapen som man kan bevittna sanningen och intyga Guds enhet i sitt hjärtas tempel.[3]
_____________________________
Referenser:
1. Karen Armstrong, A History of God: The 4000-year Quest for Judaism, Christianity, and Islam (New York: The Random House Publishing Group, 1993) pp.152-153.
2. Molana Salaheddin Ali Nader Angha, Sufism ( Irvine, CA: M.T.O. Publications,1996) p. 26.
3.Molana Salaheddin Ali Nader Angha, Peace .(Verdugo, CA: M.T.O. Shahmaghsoudi Publications 1987). p. 32.